Sidor

torsdag 20 december 2012

Julledigt med julmys

Nu har årets julledighet inletts. Jag startade ledigheten med en mugg gott thé, som smakade kola, rabarber och grädde.


Tack för fina julpresenter!

torsdag 13 december 2012

Porthos

Nu har även "Tvåan", Porthos hittat sitt eget hem. Han kommer att få det jättebra. Just nu känns det lite tomt efter honom.


Här ligger han och tar igen sig en liten stund i väntan på nya matte. Bortsett från sina människor ska han också dela hem med två stora hundar. Jag undrar om han kommer att räkna dem till samma art som Mimmi? Eller har han möjligen sett Mimmi som en katt med ett konstigt läte? Hans mormor, Yamina, tycker definitivt att det är Mimmi hon har mest gemensamt med just nu. Och eftersom Yamina varit lite irriterad på de andra ett tag lutar det nog att de är hundar båda två.

Hon är så söt när hon tittar på Mimmi, då Mimmi ligger och rullar runt, sen gör hon likadant. För att strax efter sträcka ut sig med en blick som tycks säga "ja, det är så vi hundar gör". Nu när kattungarna börjat flytta kanske hon återgår till sitt kattliv. I vilket fall som helst är hon väldigt förtjust i Mimmi.

Vi önskar Porthos och hans nya familj LYCKA TILL!



En ny leksak, vad roligt!


Maken höll på att sortera lite papper och hade då tömt denna tidskriftsamlare. Kul, tyckte Porthos.


 Lite trött efter en stunds snurrande i den nya lekplatsen.


"Så rutigt det blev."

Jag måste ju ha en julbild med också. En till av mina "lysande" bilder. Katten blundar och fokus är väl någonstans borta i hörnan. Golv fick jag väl med endel också... Och inte ser den väl arrangerad ut... eller? Hmmm. Jag tränar vidare :-).

tisdag 11 december 2012

Kattfotografering med jultema

Trivsamt. Vilka underbara bilder jag ser framför mig. Varje gång blir jag lika förvånad över vad som kommer in i kameran eller kanske egentligen det som sedan kommer ut ur den då jag laddar in bilderna på datorn.

För några dagar sedan läste jag på birmaringens hemsida att man kunde skicka in en bild och samtidigt skicka en julhälsning. Vilken trevlig idé, det vill jag ju göra. Efter en halvtimmes krypande runt på hallgolvet, utan något direkt resultat övergick jag till att bläddra bland gamla bilder. Detta påminde ännu en gång om att inom detta område har jag stora utvecklingsmöjligheter eller utvecklingsnödvändigheter, beroende på hur man ser det. Jag har en bild, som jag tog för några år sedan, som jag tyckte blev rätt bra, men den kan jag inte hitta någonstans under någon rubrik bland mina nersparade bilder. Jag letar vidare.



Min tanke var att lägga in några bilder på temat katter-jul, men jag ändrade mig. Jag begränsar mig till en bild idag, en bild av Sessan från förra året.

Ha en fortsatt härlig vecka.

söndag 9 december 2012

Andra advent

Idag är vi bjudna till Svärmor för att äta kroppkakor, mums. Det blir kroppkakor till förrätt, kroppkakor till huvudrätt och kroppkakor till efterrätt :-). Att äta och njuta av kroppkakor kan man nog kalla en lokal tradition. Om jag ska generalisera lite grovt så rör det sig väl, rent geografiskt, om den sydöstra delen av vårt land.


Idag har vi tänt andra ljuset.


Lilla Blå, dagen till ära fick jag fotografera henne.


Athos och Porthos halvsover lite i sovrumsfönstret.


"Nej matte, nu orkar vi inte mer. Dags att vila"


Ha en härlig andra advent :-).

lördag 8 december 2012

Snö, snö, snö...

Vintern har oss i ett fast grepp. Visst ger det en känsla av jul, fast det är både kallt och ruggigt. Inte kan man gå i skogen heller. Skogarna har intagits av inbitna skidåkare... På gångbanorna är det dåligt skottat och vägabanan saltad, inte roligt för små hundtassar. Halt är det också.


Nej, något bra måste man väl försöka hitta med detta. För det är ju absolut inget man kan påverka, utan det är bara att "gilla läget". Jag får väl gå tillbaka till att det ser ljusare ut ute och känslan av jul. I vissa lägen är det riktigt vackert med snö.


Lite grönska i allt det vita.


Här är två som vet hur man hanterar vintern.


Då denna kullen precis fötts och vi kunnat konstatera att det var tre små killar, började jag så smått fundera på namn. I vanliga fall brukar jag följa alfabetet, men här blev jag lite sugen på att döpa efter ett tema. Det löste sig i en kombination. Det var dags för bokstaven I och jag tyckte det passade med tre musketörer. Alltså blev det I am Athos, I am Porthos och I am Aramis.

På den övre bilden är det Athos som syns i förgrunden, på den nedre är det Porthos som syns bäst. De är blåtabby båda två, men de är olika i ansiktet. Så det är inte så svårt att se skillnad på dem. Dessutom är de olika i sina markeringar, det vita på fötterna.


Nej, nu är det dags att gå ut en sväng med Mimmi. Egentligen tycker jag väldigt mycket om att vara ute. Så därför trotsar jag mig själv och går ut och tar en långpromenad med Mimmi, trots snön. Det är bara att bita ihop och klättra runt på byns trottoarer. Motion ger det i alla fall. Att komma ut i friska luften ger dessutom så härlig ny energi.

Ha en underbar lördag. Ett gott råd: Om energin tryter för en stund i juljäktet, ta en promenad om så bara runt kvarteret. Det ger energi.
.

fredag 7 december 2012

Adventstider

Nej, jag ska inte börja med ursäkter till varför jag inte skrivit på ett tag. Istället börjar jag med att lägga in en bild på den underbara julröda begonian maken och jag fick av Lena, Chrille och Elin.


Visst är den vacker.


Mysigt med tända ljus.



Kökets adventsljusstake.


Amaryllis är en vacker julblomma, oavsett färg.


Athos har blivit stora killen. Han ska snart flytta till sitt nya hem.


Porthos, stor kille även han. Han har inte hittat sin egen familj än.


Aramis, vår blåmaskade kille, har flyttat till ett underbart hem. Han har fått en ny kattkompis. Häromdagen fick jag den härligaste filmen man kan tänka sig på de små goingarna. Där tvättade "storebror" "lillebror" noga, efter konstens alla regler och "lillebror"Aramis bara njöt. Så mysigt.

söndag 9 september 2012

Stora världen kommer allt närmare

Nu är de snart tre veckor, våra små killar. De äter och växer, runda och goa är de. "Ettan" kryper gärna ut ur boet. Han kryper runt på golvet en liten stund, sedan kryper han tillbaka in. De första gångerna visste han bara hur han skulle ta sig ut. Så då han väl kommit ut på golvet pep han så hjärtskärande, att det inte gick att missa att han hamnat lite fel. Då lyfte jag in honom till resten av familjen igen. Vad hände då? Jo, han vände om direkt och kröp ut igen. Det var bara att sitta kvar och hålla dem sällskap, medan han utforskade världen.

Då de är så små är deras värld rätt begränsad. Vi brukar sätta upp små avgränsningar så att de inte har för stor värld att utforska i taget. Sen brukar vi utvidga deras domäner allteftersom.

De brukar nöja sig med att vara innanför den större"avspärrningen", den till sovrummet de första sex veckorna, därefter får man antingen höja upp spärren eller stänga dörren, då vi inte är hemma och kan vara med dem. Vad gäller vår lille Etta är jag lite osäker på hur länge han nöjer sig med att vara innanför de gränser vi satt upp.


"Trean"


"Tvåan"


"Ettan"

Nu väntar en av söndagens absoluta höjdpunkter, veckans zumbapass. Det är så roligt. Man kommer på sig själv med att stå med ett leende på läpparna, samtidigt som man förtvivlat försöker följa rörelserna på ett ungefär. Trots att det kan vara lite svårt med koordinationen ibland, blir man så glad av att bara försöka hänga med. Märkligt, men sant.

Ha en skön söndagkväll!

tisdag 4 september 2012

Vardagslyx...

... är att cykla till och från jobbet. Sedan jobbet startade upp efter sommarens ledighet har jag cyklat de flesta jobbdagar, oftast både dit och hem. Ibland har det av olika orsaker bara blivit den ena resan.



Det är något magiskt att cykla på morgonen, då man får se dessa vyer. Till saken hör att jag, då jag äntligen kom på att jag kunde fotografera med mobilen, redan passerat ett antal platser med lika vacker utsikt.


Tiden mellan cykelturerna har jag för övrigt ett härligt jobb och en underbar arbetsplats.

Ha en härlig dag!

måndag 3 september 2012

Grabbarna Boys

Bilder på de små är det väl dags för nu. Jag har tagit några tidigare, fast det var lite svårt att se ordentligt. Några mästerfotografier blev det inte nu heller, men det går att se lite mer. Att de har olika personligheter kan man skönja redan nu, däremot hur de blir i slutänden är lite svårare att fastställa. Gissa kan man ju.

Nummer ett, han som föddes först, har redan planer på att lämna bolådan inom en snar framtid. Han är den som kommer först då jag ligger på mage framför bolådan och pratar med dem.

Nummer två, följer gärna efter ettan. Det är spännande med världen utanför bolådan.

Nummer tre, den störste av dem, sover helst. Han är ännu så länge inte alls intresserad av öppningen i boet, utanför vilken världen finns.

Jag brukar döpa kullarna i alfabetisk ordning, men med tre killar i samma kull är det inte utan att det ena temat efter det andra dyker upp. Jag tror jag har bestämt mig nu...


Kille nummer ett. Han är och har hittills varit minst i kullen. Då denna bilden togs var han ganska trött, så han låg väldigt stilla.


Kille nummer två. Han är mittemellan även viktmässigt. De bilder jag tog av denna grabben där han låg själv blev inte bra. Han vände sig bort hela tiden, inte ett dugg intresserad av att vara med på bild.


Kille nummer tre, den störste av dem. Han var vaken och hade inte så mycket emot att bli fotograferad.


Detta är ingen bra bild alls. Anledningen till att jag tog den och la in den här var att den visar så typiskt det jag skrev om i början, då jag berättade om de små. De båda (Ettan och Tvåan), som är på väg framåt med stora steg, brukar vara just det då de är vakna och jag tittar in. Trean vilar sig borta i hörnet.

De är nu två veckor. Igår vägde de 251 g, 263 g och 285g.

Nu ska jag in och titta till den lilla familjen en stund, sen ska jag upp på gympan. Det är andra veckan av höstens gympa som är igång nu, härligt.

Ha en mysig kväll!

söndag 2 september 2012

Födda: tre små prinsar

Jag tyckte jag kommit in i så bra rytm i skrivande och inläggsläggande, sen kom vardag och verklighet. För att kunna ändra något måste man ju vara medveten om och av den åsikten att det ska ändras. Att skriva har inte på något sätt "jagat" mig, men nu kom jag på att det var ett tag sedan förra gången. Tanken slog mig igår kväll, eller i natt kanske är mer rätt, då jag vinkade av mina underbara vänner från vår tjejträff. Det har gått en vecka sedan senaste inlägget. Absolut ingen fara, men här har hänt lite saker.

Det som hände, hände egentligen för två veckor sedan. Nu har vår lilla Sessan fått sina små prinsar, tre små gryn blev det. Hon var så duktig, hon födde fram dem alla på 45 minuter. De vägde 81g, 85g och 90 g, pigga var de då de kom ut. Nu i veckan har de börjat öppna sina ögon. Två av dem har redan börjat utvidga sina domäner, de kryper mot bolådans öppning då de hör mammakatt eller min röst. Den tredje, den störste, sover mest.

Jag är inte helt säker på deras färger än, men i vanlig ordning roar jag mig med att spekulera lite. Det ser ut att vara två blåtabby och en brun. De båda blåtabby har inte exakt samma nyans, men jag tror ändå att de är blå båda två. Vi får väl se lite längre fram, om det stämmer.

Vår hemsida är i tillfällig strejk, jag hoppas att det löser sig snart. Jag har dessutom världens bästa webmaster, som hjälper mig att uppdatera där, då det är dags. Därför blir det desto mer kattungar här nu. Ja, det hade nog i ärlighetens namn blivit så ändå, eftersom jag inte skriver så tematiskt, utan blandar rätt friskt mellan det som upptar min tid och mitt intresse för tillfället.

De små prinsarna är nu två veckor och växer och frodas, stora killar. Några namn har de inte fått än. Begynnelsebokstaven denna gång är tänkt att vara I. Vi funderar fortfarande. Oftast har de fått namn jag tycker passar deras personlighet, utseende eller bakgrund på något, för mig, logiskt sätt.



Nu har jag tömt ut fotona från min mobil och sparat över på den externa, en ny lärdom. Denna bilden kommer från min mobil. För det ovana ögat kan jag informera att det man tydligast kan se, av denna lilla nyfödda kattunge, är två öron och en tass.

Så här vit är en nyfödd liten birmakattunge.

Ha en skön söndag!

söndag 26 augusti 2012

(H)julfest

Nu är årets upplaga av byns cykelfest avklarad. I vanlig ordning en mycket trevlig och minnesvärd tillställning. I veckan ska jag lämna in min cykel för service, väl behövlig sådan. Efter två kedjehopp fick jag ta mig hem och byta ut min cykel mot min mammas trogna gamla trotjänare. Då gick det bättre.

Det är ett väldigt trevligt upplägg på denna fest. Lite mindre förändringar har väl skett under åren, men i stort är väl formen den samma. Det är uppbyggt runt en trerätters meny. Där man själv med respektive ska bjuda två eller ev tre andra par på antingen förrätt, varmrätt eller efterrätt, beroende på vilket man får sig tilldelat för året. I år skulle vi stå för efterrätt.

Årets cykelfest såg i stora drag ut så här:
Klockan 15.00 var det en gemensam samling på den gata där de arrangerande paren bor. I år var vi mellan 130 och 140 personer, några stycken alltså. Vi hade sällskap med några goda vänner dit. Jag undrar vad grannarna i området tänkte då vi i flygande fläng for nerför backarna mot samlingen, med en ängel i täten, tätt följd av tomtefar, därefter kom Josef och Maria, som avslutning på denna något udda karavan cyklade en gran med glitter och kulor och sist kom Rudolf med röda mulen. På varje cykel sitter dessutom, enligt traditionen, en ballong. Som förklaring till den kanske något udda gruppen, som cyklade fram genom kvarteren, kan jag påminna om att tema för året är jul. Man kan ju klä ut sig hur mycket eller lite man vill.

Väl framme på samlingen bjöds vi på glögg och pepparkakor (jag glömde fråga var de fått tag i dessa kakor vid denna tid på året). Vi anmälde oss och fick vårt kuvert. Det kuvertet innehåller i sin tur fyra andra, mindre kuvert, som vart och ett ska öppnas vid olika tillfällen under kvällen. Tiden står på kuvertet.

Det första kuvertet öppnade vi alla samtidigt kl 15.20. I det stod det vart man skulle cykla för att äta förrätt. Det är endast adressen som står. Där skulle man vara kl 16.00. Eftersom vi skulle ha efterrätt i år, kunde vi lugnt stå kvar och prata en stund, till skillnad från de som skulle hem och ta emot gäster på förrätten. Ja, Maken kunde stå kvar och mingla vidare en stund. Jag tog mig ömsom cyklande, ömsom gående hem för att byta cykel. Kedjan hoppade ju givetvis igen, så halva vägen hem fick jag leda den.

Väl framme på förrätt träffade vi tre andra par, varav ett var värdparet. Vi fick ett julbord i miniatyr, på en tallrik. Allt var så gott. Klockan 16.50 var det dags att gemensamt öppna kuvert nummer två, för att få reda på vart vi skulle ta oss för att få huvudrätt. Eftersom ingen av oss hade bråttom hem för att själva fixa med huvudrätt, satt vi kvar en stund. Vi skulle inte var på huvudrätt förrän 17.30.

Efter en kortare cykeltur landade vi hos vårt nya värdpar. En stund senare kom det tredje paret, lite försenade pga en punktering, sånt som händer på en cykelfest. God mat och dryck även här. De bjöd på lax, ris, grönsaker och en saffranssås. Klockan 18.30 var det dags för det tredje kuvertet att öppnas. Vi visste ju redan vart vi skulle, hem. Vad man däremot aldrig vet är vilka som kommer till en. Klockan 19.00 skulle vi vara redo att ta emot våra gäster och servera efterrätt. Därför gav vi oss iväg rätt omgående.

Vi trampade på för glatta livet och kom hem tio minuter innan de första två gästerna anlände. På den tiden hann vi ta fram det frysta ut frysen, sätta fram julgodis och lite annat godis, dryck samt att sätta igång kaffebryggaren. Då våra andra gäster kommit fram och vi klarat av alla välkomstceremonier, satte vi oss till bords. Det fjärde och sista kuvertet öppnade vi klockan 20.00. I det står var slutdestinationen för kvällen blir, den gemensamma festen. Där träffas vi nu alla igen, efter att ha cyklat runt till varandra i byn under eftermiddagen och kvällen. Där bör man vara på plats mellan 21.00-21.30. Sen blir det dans och mingel resten av kvällen, natten. Lite nattamat brukar det bjudas på också.

En förutsättning för att gilla det här upplägget är ju förstås att man tycker om att umgås med olika människor. Man vet aldrig vilka man hamnar ihop med, var man hamnar eller vilka som kommer till ens eget hem. Ibland känner man dem väldigt väl, ibland inte alls. Men man måste vara inställd på att ha trevligt, då blir det trevligt. Det underbara med denna festen är att alla verkligen är inställda på att ha en rolig kväll.

Det blev en lång utläggning, fast utan detaljer, om gårdagens evenemang. Kameran och mobilen hade jag lämnat hemma. Bilderna som får symbolisera denna (h)julfest blir lite pynt och vår hallsoffa i enklare julskrud.



En tomte tillsammans med en fårsax och en karda, på en hylla i köket. Det som syns i nedre vänstra hörnet är luvan på en likadan tomte.


Dagens välkomstkomitté. Det blev några utvalda, lättplacerade, för att vara väl synliga, julsaker.


Hallsoffan. Tyget är grå- och vitrandigt.


Nu har vår hallspegel kommit upp. Några tavlor har vi också fått upp. Som synes är det lite till kvar att fixa.

Grannens soptunnor lyckades jag visst placera i centrum av bilden...

Ha en härlig söndag!

söndag 19 augusti 2012

Hjulafton närmar sig, vi räknar ner...

Idag har det nog varit en av de varmaste dagarna denna sommaren, i alla fall i vår del av landet. Egentligen hade det väl passat bättre att jobba utomhus, men av orsaker som jag återkommer till en annan dag, blev det jobb inne istället. Saker som jag egentligen skulle gjort igår, men inte kunde, återkommer som sagt till detta vid ett senare tillfälle.

Något av det jag hade på min lista "att göra" denna helg var julgodis. Det är ju inte jul på riktigt än, bara hjulafton, därför bestämde jag mig för att det räckte med två saker. Jag hoppas att någon tycker det smakar lite jul.

Det första jag satte igång med var chokladtryffel. Den står fortfarande kvar i kylen. Antingen tar jag mig an den senare ikväll eller imorgon. Nästa godissort fick bli kola, "godaste julkolan" hette den. Man kunde ha den "naturell" eller smaksätta med något, ex rivet skal från någon citrusfrukt, polkakross, kakao eller solroskärnor. Jag valde turkisk peppar, enligt min ena dotters önskemål.

Då kolan kokat klart hällde jag i det krossade godiset. Det fördelade sig inte så bra, tack och lov. För då jag hällde upp kolan på en plåt hamnade det mesta i mitten av plåten. Konsistensen på de bitarna blev mer som fudge än som kola. Smaken var det inget fel på. Egentligen var det bra att det blev så, för resten av smeten fick smak och konsistens som vanlig smörkola. Genast hade det blivit två sorters godis på samma plåt:).




Efterrätten hann jag också förbereda. Det är en sorts glass kan man kanske säga, något fruset i alla fall. Den har en touch av kaffe och kardemumma. Kan det bli lite juligt kanske?

Ha en skön vecka :)

lördag 18 augusti 2012

Sommarhelg...

Jaha, då var första jobbarveckan för denna hösten avverkad. En mycket trevlig avslutning blev det också. Lunchen lite senarelagd och förlagd till Staden. Vi satt så vackert på en uteservering tillhörande ett av stans hotell. Det ligger precis vid vattnet. Allt var så gott och fint. Det enda som man kanske kan sucka lite över, om man nu måste, är fåglarna som for runt huvudet då man satt och åt. Dessutom hade de, mycket frikostigt, delat med sig av resterna av det de ätit och en gång förbränt och förbrukat. Dessa spår satt på stolarnas ryggstöd, inte på en eller två, utan på de allra flesta utom möjligen en eller två. Annars var det bra och det fanns faktiskt ett val, man kunde sitta inomhus.

Varmt och gott, precis vid vattnet, man behövde inte ha varken jacka eller kofta på. Kan det vara sommaren som är på väg? Tja, ryktet säger att helgen ska bli varm och skön, för att sedan övergå i en kyligare jobbvecka. Vi får väl se.

Från sommarvärme till jul, nu ska jag leta recept på någon spännande efterrätt, med julstämning i smaken. Vi får väl se vad som finns. Planerna är att även göra lite julgodis. Kan det vara solsting? Det är ju ändå rätt varmt idag. Nej, så är det inte. Om en vecka går byns traditionella cykelfest av stapeln. Detta året med jultema, då blir det förstås en (h)julfest (ha ha). Eftersom jobbet är i full gång får man försöka hinna så mycket av förberedelserna som möjligt under helgen. Fast julpyntet får nog vänta till lite närmare.


En kvist vit azalea, som hade gått av, den fick bli snittblomma ett litet tag.


En vit, väldoftande hyacint i ett glas.


Slutligen den ståtliga amaryllisen, vit även den.

Hur mycket julstämning vi hamnade i vet jag inte, men några julblommor kanske hjälpte en liten bit på väg. Bilderna kommer förstås från i julas.

Ha en trevlig helg!

tisdag 14 augusti 2012

Tillbaka i vardagen

Första dagen på jobbet, efter sommarens ledighet och ledigheten är som bortblåst. Även om man är liiite seg så här första dagen, så kommer man väldigt snabbt in i rutinerna. Det är ju trots allt rätt skönt att komma in i det vanliga igen.

Jag passade väl på att köra igång ordentligt, för säkerhetsskull. En kollega och jag cyklade, jättehärligt. Det känns väldigt bra att cykla en liten sväng på morgonen, så att man vaknar. Men framför allt när man vet att man ska vara inne större delen av dagen, då är det skönt den stunden till och från jobbet. Man får frisk luft och man får röra på sig en stund.

Väl hemma, efter jobb och cykeltur, var det bara att åka vidare till kvällens möte. Denna gången cyklade jag inte. Jag hade väl tänkt det, men för att hinna i tid fick jag ta bilen denna gång.

Det blev en rejäl start på höstens vardag.


En liten gäspning, lite trött är man väl efter första dagen efter semestern, hur bra det än är att komma in i vardagen igen.

Ha en härlig vecka!

söndag 12 augusti 2012

Blåbär

Nu har våra blåbär börjat mogna så smått. Det är snart dags att plocka dem, fast några dagar till får vi väl vänta. Vi har några påsar kvar i frysen, från förra året. Dessa upptäckte jag då frysen fick sig en genomgång för några dagar sedan, en glad överraskning. På recept.nu hittade jag en paj, där man skulle ha frysta blåbär och björnbär, så den får vi testa att göra. Björnbär har vi dessvärre inte några egenplockade, så det fick bli frysdisken i affären istället. Däremot hoppas jag kunna hitta något bra ställe att plocka på, då de mognat.




Imorgon är det denna sommarens sista semesterdag för mig. Vart tog den sommaren vägen?

Ha en skön söndagskväll.

fredag 10 augusti 2012

Hallsoffan

Här kommer utlovad bild av nymålad hallsoffa. Tidigare hade jag tyget draperat över hela soffan. De målade delarna var slitna, gulaktiga och skavda. Tyget är det samma, nu är det bara tillklippt för att passa att klä dynan med. Jag har inte häftat fast det, av flera orsaker. Dels älskar katterna att ligga på denna soffa, med eller utan klädsel, då vill jag kunna tvätta tyget och stryka till det, för att lite enkelt fräscha upp looken. Dels har jag andra tyger jag brukar byta med, efter årstid eller högtid. Då byter jag även kuddfodralen till något passande Jag har några jag växlar mellan, ett enkelt sätt att hitta lite variation i vardagen.

Tyget och kuddvaren kommer från Nyblom- Kollén. Det är kanske lite svårt att se exakt hur tyget ser ut, men det är rosarandigt, precis som kuddarna.

Det vore nog bra att plocka fram lite häftstift att fästa tyget med i alla fall, så det ligger mer stabilt på plats, samtidigt som det är lätt att ta bort och att byta, vid behov.


Givetvis var soffan upptagen då jag skulle fotografera. En trött Sessan låg där. Hon tyckte nog att jag störde henne lite när jag kom med kameran. Här sträcker hon ut sig i sin fulla längd. Lite rundning av magen kan man se.


Nu hoppade hon ner och gick bort och kelade med matte istället.

Vår fina spegel, som står bakom soffan, ska vi sätta upp snart igen. Det är min bror som gjort iordning den av ett gammalt fönster. Vi tycker jättemycket om den.

Hoppas på en fortsatt bra dag :)

Ny look

På kvällen i onsdags satt jag och navigerade runt bland inställningarna och mallarna till bloggen. Det resulterade i ett nytt utseende. Att kunna byta look här var ju ett av mina små projekt. Det är lite läskigt fortfarande att trycka på olika knappar för olika saker. Kanske allt försvinner, nej det ska det väl inte göra, men man vet ju inte om det funkar som man tror. Vad som hände med utseendet på bloggen för några dagar sedan har jag fortfarande absolut ingen aning om... Eftersom den nu bestämt sig för att se ok ut igen så släpper jag det.

Ännu så länge är det lite svårt att se hur vädret tänkt bli idag, lite kallt var det när jag var ute med Mimmi för en stund sedan. Någon strand blir det inte. Jag har annat att pyssla med, så här när det snart är dags att återvända till jobbet. Vi har fixat en hel del i olika delar av huset, så det är väl dags att "knyta ihop" det nu. Avsluta för denna gången och plocka ihop de verktyg och redskap som har blivit kvar framme, som lite eftersläntrare. Tavlor och gardiner ska upp igen. Tavlorna måste jag hitta nya platser till, då vi möblerade om i det rum där tavlorna tagits ner. Det blir ett litet projekt i sig. Egentligen har det varit ett pågående projekt, sedan vi var färdiga med målningen och möblerna var satta på sina nya platser.

Det ser rätt snyggt ut med vita orörda väggar, därför bär det lite emot att bryta det och sätta upp på väggarna. Samtidigt vet jag att då de väl är på plats ser det lite mer ombonat och trivsamt ut.

Det fick bli en tredje omgång med färg på hallsoffan. Det får räcka ännu så länge. Nu har jag satt tyget på sitsen och lagt kuddarna på plats. Kanske det kan bli ett foto under dagen.


Här kommer något helt annat. En bild på en nytrimmad Mimmi. Just nu är hon inte nytrimmad, men det är definitivt dags. Mimmi är familjens norwichterrier, en underbar liten hund. Det är Mimmi som ligger och vilar längst ner på varje sida. Då är hon runt tio veckor, liten hund.

Nej, nu är det dags att ta tag i panelen i trappan och slutföra målningen där. Jag började måla igår, men färgen tog slut och jag fick vänta till bilen kom hem innan jag kunde åtgärda det.

Ha en bra dag!

tisdag 7 augusti 2012

Åter till ordningen...

Jaha, då var ordningen återställd. Jag har ingen aning varken om hur det blev fel eller hur det blev rätt. Därför nöjer jag mig med att det är som det ska nu. Kanske hade jag för bråttom, så datorn inte hann "tänka" klart. Huvudsaken är att det funkar som det ska.

Idag har jag målat soffan i hallen en andra gång. Det var klurigare än jag trodde med alla pinnar och mindre ytor som ska täckas med färg, så jämnt som möjligt. Frågan är om det måste bli en tredje gång? Jag avvaktar tills den torkat.

Hjälp med målningen har inte saknats, varken igår eller idag. Soffan är nu vit och lätt luden. Våra tre katter har passande nog lite vita slingor i sina mörka svansar, bytt bytt.

Sessan sover mest nu så här i slutet av dräktigheten, men hon och något inom henne vaknar så fort jag tar fram målarpenslarna. Ofta går det bra, fast ibland har jag tvingats stänga in henne och de andra katterna, då det har blivit lite för intensivt kelande med mig och det jag målat.

Hon är rund och gó nu lilla Sessan. Så här långt har hon gått upp mellan 900 gram och ett kilo. Det blir spännande att se hur många bebisar hon får.


En liten trött Sessan, som somnat mitt i leken, bokstavligen talat. Här är hon fem veckor. Bollen inne i denna leksak var väldigt rolig för en liten katt att jaga, så rolig att hon blev trött mitt i lek och leksak. Tyvärr lyckades jag inte riktigt fånga när hon var på väg in i sömnen, när hon kämpade emot. Ögonen som sakta stängdes, för att direkt tvingas upp igen. Hon ville ju gärna fortsätta leka, det var så kul. 


Några fynd från under vår "avklädda" altan. Maken har bestämt att vi ska byta golvbrädor på altanen. Han har helt rätt, det behövs verkligen. Nu är hela golvet borta och då passade det bra att rensa under. Det låg förvånansvärt få saker där under. Dessa hade nog ramlat mellan golvet och husväggen, sedan blivit liggande. Vi har ett rätt rejält lager natursingel under, för att slippa ogräs där. Dessa små stenar är inte helt olika singeln som ligger där, bara lite större och blankare.

De nya brädorna är beställda, men har inte kommit än.