Ett litet projekt: (H)julfest

Nu är årets upplaga av byns cykelfest avklarad. I vanlig ordning en mycket trevlig och minnesvärd tillställning. I veckan ska jag lämna in min cykel för service, väl behövlig sådan. Efter två kedjehopp fick jag ta mig hem och byta ut min cykel mot min mammas trogna gamla trotjänare. Då gick det bättre.

Det är ett väldigt trevligt upplägg på denna fest. Lite mindre förändringar har väl skett under åren, men i stort är väl formen den samma. Det är uppbyggt runt en trerätters meny. Där man själv med respektive ska bjuda två eller ev tre andra par på antingen förrätt, varmrätt eller efterrätt, beroende på vilket man får sig tilldelat för året. I år skulle vi stå för efterrätt.

Årets cykelfest såg i stora drag ut så här:
Klockan 15.00 var det en gemensam samling på den gata där de arrangerande paren bor. I år var vi mellan 130 och 140 personer, några stycken alltså. Vi hade sällskap med några goda vänner dit. Jag undrar vad grannarna i området tänkte då vi i flygande fläng for nerför backarna mot samlingen, med en ängel i täten, tätt följd av tomtefar, därefter kom Josef och Maria, som avslutning på denna något udda karavan cyklade en gran med glitter och kulor och sist kom Rudolf med röda mulen. På varje cykel sitter dessutom, enligt traditionen, en ballong. Som förklaring till den kanske något udda gruppen, som cyklade fram genom kvarteren, kan jag påminna om att tema för året är jul. Man kan ju klä ut sig hur mycket eller lite man vill.

Väl framme på samlingen bjöds vi på glögg och pepparkakor (jag glömde fråga var de fått tag i dessa kakor vid denna tid på året). Vi anmälde oss och fick vårt kuvert. Det kuvertet innehåller i sin tur fyra andra, mindre kuvert, som vart och ett ska öppnas vid olika tillfällen under kvällen. Tiden står på kuvertet.

Det första kuvertet öppnade vi alla samtidigt kl 15.20. I det stod det vart man skulle cykla för att äta förrätt. Det är endast adressen som står. Där skulle man vara kl 16.00. Eftersom vi skulle ha efterrätt i år, kunde vi lugnt stå kvar och prata en stund, till skillnad från de som skulle hem och ta emot gäster på förrätten. Ja, Maken kunde stå kvar och mingla vidare en stund. Jag tog mig ömsom cyklande, ömsom gående hem för att byta cykel. Kedjan hoppade ju givetvis igen, så halva vägen hem fick jag leda den.

Väl framme på förrätt träffade vi tre andra par, varav ett var värdparet. Vi fick ett julbord i miniatyr, på en tallrik. Allt var så gott. Klockan 16.50 var det dags att gemensamt öppna kuvert nummer två, för att få reda på vart vi skulle ta oss för att få huvudrätt. Eftersom ingen av oss hade bråttom hem för att själva fixa med huvudrätt, satt vi kvar en stund. Vi skulle inte var på huvudrätt förrän 17.30.

Efter en kortare cykeltur landade vi hos vårt nya värdpar. En stund senare kom det tredje paret, lite försenade pga en punktering, sånt som händer på en cykelfest. God mat och dryck även här. De bjöd på lax, ris, grönsaker och en saffranssås. Klockan 18.30 var det dags för det tredje kuvertet att öppnas. Vi visste ju redan vart vi skulle, hem. Vad man däremot aldrig vet är vilka som kommer till en. Klockan 19.00 skulle vi vara redo att ta emot våra gäster och servera efterrätt. Därför gav vi oss iväg rätt omgående.

Vi trampade på för glatta livet och kom hem tio minuter innan de första två gästerna anlände. På den tiden hann vi ta fram det frysta ut frysen, sätta fram julgodis och lite annat godis, dryck samt att sätta igång kaffebryggaren. Då våra andra gäster kommit fram och vi klarat av alla välkomstceremonier, satte vi oss till bords. Det fjärde och sista kuvertet öppnade vi klockan 20.00. I det står var slutdestinationen för kvällen blir, den gemensamma festen. Där träffas vi nu alla igen, efter att ha cyklat runt till varandra i byn under eftermiddagen och kvällen. Där bör man vara på plats mellan 21.00-21.30. Sen blir det dans och mingel resten av kvällen, natten. Lite nattamat brukar det bjudas på också.

En förutsättning för att gilla det här upplägget är ju förstås att man tycker om att umgås med olika människor. Man vet aldrig vilka man hamnar ihop med, var man hamnar eller vilka som kommer till ens eget hem. Ibland känner man dem väldigt väl, ibland inte alls. Men man måste vara inställd på att ha trevligt, då blir det trevligt. Det underbara med denna festen är att alla verkligen är inställda på att ha en rolig kväll.

Det blev en lång utläggning, fast utan detaljer, om gårdagens evenemang. Kameran och mobilen hade jag lämnat hemma. Bilderna som får symbolisera denna (h)julfest blir lite pynt och vår hallsoffa i enklare julskrud.