Sidor

söndag 9 september 2012

Stora världen kommer allt närmare

Nu är de snart tre veckor, våra små killar. De äter och växer, runda och goa är de. "Ettan" kryper gärna ut ur boet. Han kryper runt på golvet en liten stund, sedan kryper han tillbaka in. De första gångerna visste han bara hur han skulle ta sig ut. Så då han väl kommit ut på golvet pep han så hjärtskärande, att det inte gick att missa att han hamnat lite fel. Då lyfte jag in honom till resten av familjen igen. Vad hände då? Jo, han vände om direkt och kröp ut igen. Det var bara att sitta kvar och hålla dem sällskap, medan han utforskade världen.

Då de är så små är deras värld rätt begränsad. Vi brukar sätta upp små avgränsningar så att de inte har för stor värld att utforska i taget. Sen brukar vi utvidga deras domäner allteftersom.

De brukar nöja sig med att vara innanför den större"avspärrningen", den till sovrummet de första sex veckorna, därefter får man antingen höja upp spärren eller stänga dörren, då vi inte är hemma och kan vara med dem. Vad gäller vår lille Etta är jag lite osäker på hur länge han nöjer sig med att vara innanför de gränser vi satt upp.


"Trean"


"Tvåan"


"Ettan"

Nu väntar en av söndagens absoluta höjdpunkter, veckans zumbapass. Det är så roligt. Man kommer på sig själv med att stå med ett leende på läpparna, samtidigt som man förtvivlat försöker följa rörelserna på ett ungefär. Trots att det kan vara lite svårt med koordinationen ibland, blir man så glad av att bara försöka hänga med. Märkligt, men sant.

Ha en skön söndagkväll!

tisdag 4 september 2012

Vardagslyx...

... är att cykla till och från jobbet. Sedan jobbet startade upp efter sommarens ledighet har jag cyklat de flesta jobbdagar, oftast både dit och hem. Ibland har det av olika orsaker bara blivit den ena resan.



Det är något magiskt att cykla på morgonen, då man får se dessa vyer. Till saken hör att jag, då jag äntligen kom på att jag kunde fotografera med mobilen, redan passerat ett antal platser med lika vacker utsikt.


Tiden mellan cykelturerna har jag för övrigt ett härligt jobb och en underbar arbetsplats.

Ha en härlig dag!

måndag 3 september 2012

Grabbarna Boys

Bilder på de små är det väl dags för nu. Jag har tagit några tidigare, fast det var lite svårt att se ordentligt. Några mästerfotografier blev det inte nu heller, men det går att se lite mer. Att de har olika personligheter kan man skönja redan nu, däremot hur de blir i slutänden är lite svårare att fastställa. Gissa kan man ju.

Nummer ett, han som föddes först, har redan planer på att lämna bolådan inom en snar framtid. Han är den som kommer först då jag ligger på mage framför bolådan och pratar med dem.

Nummer två, följer gärna efter ettan. Det är spännande med världen utanför bolådan.

Nummer tre, den störste av dem, sover helst. Han är ännu så länge inte alls intresserad av öppningen i boet, utanför vilken världen finns.

Jag brukar döpa kullarna i alfabetisk ordning, men med tre killar i samma kull är det inte utan att det ena temat efter det andra dyker upp. Jag tror jag har bestämt mig nu...


Kille nummer ett. Han är och har hittills varit minst i kullen. Då denna bilden togs var han ganska trött, så han låg väldigt stilla.


Kille nummer två. Han är mittemellan även viktmässigt. De bilder jag tog av denna grabben där han låg själv blev inte bra. Han vände sig bort hela tiden, inte ett dugg intresserad av att vara med på bild.


Kille nummer tre, den störste av dem. Han var vaken och hade inte så mycket emot att bli fotograferad.


Detta är ingen bra bild alls. Anledningen till att jag tog den och la in den här var att den visar så typiskt det jag skrev om i början, då jag berättade om de små. De båda (Ettan och Tvåan), som är på väg framåt med stora steg, brukar vara just det då de är vakna och jag tittar in. Trean vilar sig borta i hörnet.

De är nu två veckor. Igår vägde de 251 g, 263 g och 285g.

Nu ska jag in och titta till den lilla familjen en stund, sen ska jag upp på gympan. Det är andra veckan av höstens gympa som är igång nu, härligt.

Ha en mysig kväll!

söndag 2 september 2012

Födda: tre små prinsar

Jag tyckte jag kommit in i så bra rytm i skrivande och inläggsläggande, sen kom vardag och verklighet. För att kunna ändra något måste man ju vara medveten om och av den åsikten att det ska ändras. Att skriva har inte på något sätt "jagat" mig, men nu kom jag på att det var ett tag sedan förra gången. Tanken slog mig igår kväll, eller i natt kanske är mer rätt, då jag vinkade av mina underbara vänner från vår tjejträff. Det har gått en vecka sedan senaste inlägget. Absolut ingen fara, men här har hänt lite saker.

Det som hände, hände egentligen för två veckor sedan. Nu har vår lilla Sessan fått sina små prinsar, tre små gryn blev det. Hon var så duktig, hon födde fram dem alla på 45 minuter. De vägde 81g, 85g och 90 g, pigga var de då de kom ut. Nu i veckan har de börjat öppna sina ögon. Två av dem har redan börjat utvidga sina domäner, de kryper mot bolådans öppning då de hör mammakatt eller min röst. Den tredje, den störste, sover mest.

Jag är inte helt säker på deras färger än, men i vanlig ordning roar jag mig med att spekulera lite. Det ser ut att vara två blåtabby och en brun. De båda blåtabby har inte exakt samma nyans, men jag tror ändå att de är blå båda två. Vi får väl se lite längre fram, om det stämmer.

Vår hemsida är i tillfällig strejk, jag hoppas att det löser sig snart. Jag har dessutom världens bästa webmaster, som hjälper mig att uppdatera där, då det är dags. Därför blir det desto mer kattungar här nu. Ja, det hade nog i ärlighetens namn blivit så ändå, eftersom jag inte skriver så tematiskt, utan blandar rätt friskt mellan det som upptar min tid och mitt intresse för tillfället.

De små prinsarna är nu två veckor och växer och frodas, stora killar. Några namn har de inte fått än. Begynnelsebokstaven denna gång är tänkt att vara I. Vi funderar fortfarande. Oftast har de fått namn jag tycker passar deras personlighet, utseende eller bakgrund på något, för mig, logiskt sätt.



Nu har jag tömt ut fotona från min mobil och sparat över på den externa, en ny lärdom. Denna bilden kommer från min mobil. För det ovana ögat kan jag informera att det man tydligast kan se, av denna lilla nyfödda kattunge, är två öron och en tass.

Så här vit är en nyfödd liten birmakattunge.

Ha en skön söndag!