Sidor

tisdag 10 juli 2012

Vilket kalas!

I onsdags fyllde kattungarna tolv veckor. Ett tjatigt uttryck, men tänk vad tiden går fort. Då de är nyfödda känns det som en evighet tills de ska flytta och nu är det dags. Det är skönt att veta att de kommer till så underbara familjer.

Tolv veckor, det skulle firas! Ozzys härliga familj, hans blivande, var här på besök, de hade tårta med, mumsigt :-). Vilken fest det blev en vanlig onsdag. Ja, det visade sig att det inte var en helt vanlig onsdag, bortsett från att våra kattungar fyllde tolv veckor, så hade Lenas familj en hel del att fira. Dessutom kom jag på, när de hade åkt, att vi hade ju en bemärkelsedag till här i huset, Yamina, mammakatt fyllde år :-). Det måste Yamina få vara med och fira lite extra också. Det blev tonfisk till kvällen. Gott gott för en liten katt. De ska inte ha tonfisk för ofta men någon gång ibland, till exempel på sin födelsedag, går det bra.



Tack för god tårta!


Här är födelsedagsbarnet.


Här är de små 12 veckor och en dag, på besök hos veterinären. De fick sin andra vaccination, blev chippade och besiktigade. Allt gick bra :-).

Nu har två av "våra" små flyttat. Den första som flyttade var Holly, den brunmaskade tjejen. Jag höll på att skriva "lilla", men så liten var hon inte när hon flyttade, hon vägde 1634 g. Detta är en bra vikt, inte 13 veckor än. Hon kommer att bo hos en underbar familj alldeles i närheten av där vi bor, knappt en mil bort.




Jag har ju en hel del fototräning kvar... Det är väl det jag får "skylla på", för jag har inte lyckats fånga hennes underbara uttryck på bild. Inte heller har jag fått med hennes fantastiska ögonfärg, mörka och  alldeles klarblå. Vad jag däremot fått med är hennes öron. I denna åldern är det mycket öron på de små kisarna. Det har att göra med att de växer och det gör de i olika omgångar och olika mycket här och där. Om jag utgår från hur hon såg ut då hon var yngre, kommer hon att "växa i" sina öron så småningom. Men men de är individer och man vet inte exakt hur de blir då de är färdigväxta, man kan bara spekulera och då använda sig av sina tidigare erfarenheter.



Nästa kise att flytta var Ozzy. Vikten för dagen var 1608 g, även detta en bra vikt. När han väl hittade den maten han ville ha, började han äta jättebra. Ozzy har också hamnat hos en helt underbar familj. De har varit och hälsat på honom kontinuerligt under hela hans uppväxt här hos oss. Han var bokad, nästan, innan han var född. Nu ska Ester få en kattkompis. Ozzy ska nämligen bo ihop med Ester, som föddes här hos oss förra året:-). En sån lycka!

Nu är ju katter just katter... de gör saker på sitt sätt och så som vi människor ser fram emot saker, så behöver de ta sin tid på sig. Det är inte helt ovanligt att de fräser rätt så rejält på varandra eller den ena på den andra, då man kommer hem med en liten ny kompis. Det kan ta allt från ett par timmar (ovanligt) till några veckor, innan de har accepterat varandra eller den andra. Nu utgår jag från min egen erfarenhet av birmor, som oftast är innekatter, med huset eller avgränsad rastgård som sitt revir. Det kan också vara skillnad om den äldre katten är kastrerad eller ej, åldern kan också spela roll. Det är helt enkelt att relatera till det jag skrev ovan, de är individer. Då de väl funnit varandra har de en enorm glädje av att ha en kompis i samma hem.



Ja, jag kunde inte motstå att lägga ut delar av den serie bilder jag tog under kanske en timmes tid, på Ozzy. Han servade med ett härligt motiv, så mina sk "fotokunskaper" fick hjälp på vägen. I samband med att Lena med familj hämtade honom tog vi en fika, Ozzy bestämde sig för att hålla oss sällskap, antagligen för att hålla koll så att vi inte bestämde något över huvudet på honom, utan hans vetskap. Tilläggas bör kanske att de absolut inte brukar få vara på bordet annars då vi sitter där, denna gång var ett litet specialfall. Fast när vi inte är i närheten har vi inte en aaaning om var de väljer att vara. Nåväl, när han gick och lade sig i skålen, såg han så söt ut, att han fick vara kvar.


Han låg inte stilla, utan flyttade runt, så huvudet låg i alla riktningar där det fanns en utbuktning på skålen i, hela tiden i fullständig vila och totalt avslappnad, katter...

Från en idrottstokig familj till en annan får jag väl uttrycka det så här, att det blev andra övergången på ett år från RAIF till MAIF :-).

Vi önskar dessa båda goingar och deras familjer LYCKA TILL!



2 kommentarer:

  1. Tack själva, för att vi fått komma så ofta. Det har varit helt underbart att följa hans första veckor i livet hos er.
    Så här två dagar efter hemfärden, så är Ozzy ännu mer acklimatiserad (om det nu gick;). Ester är inte lika sur längre, utan kommer ner självmant och spanar på honom. Dessutom får vi klappa och gosa med henne igen. Det går framåt.
    Det kommer redogörelse i min blogg.
    Stora KRAMEN till er och TACK för dessa underbara katter ni fött upp till oss!! De är guld värda och ni också <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så underbart att veta att de har det så bra hos er :-). Vi tycker bara att det varit roligt att ni varit här.

      Vi ser fram emot kommande rapporter. De är snart bästa vänner <3

      Kram :-)

      Radera